Woop woop!

Min Sandra har tatuerat sig. En fet fenixfågel på högra skulderbladet, och den är snygg. Lika snyggt som vädret idag. Ännu snyggare blir den, när färgen tillkommer den 8:e juli. Vi hade djupa diskussioner, jag, Sandra och tatuerarna Max och Martin. Allt från djurplågeri till världsrymden, från religion till John Ajvide Lindqvist (tänk att han av någon outgrundlig anledning smyger sig in i alla diskussioner!) Vi är små myror i en väldigt, väldigt stor stack. Övertygade om att vår gång är den mest välutvecklade, om inte den enda i hela stacken till och med.

Medan jag och Sandra (med en skuldra som ömmade, som om fenixen hade brunnit upp och dött innan den ens hunnit leva lite) tuggade i oss våra ostfrallor i S:t Larsparken filosoferade vi vidare ett slag, och kontentan av alltihopa blev: Det är fan livsfarligt att leva.

Men vad vore egentligen livet utan lite fara på vägen?

They’re all out without you

Jag är ensam. 99% av min vänkrets är borta. Bortresta. Jag saknar dem. Hur kul är det med ljuva sommardagar när man inte har någon att spendera dem med? Tur att man jobbar… men lite segt nät man slutar klockan 13.00.

Kajsa, Klara, Olimpia, Äma, Sandra, Frida, Lollo och alla andra: KOM HEEEEM!

GREASE-reunion

Igår träffades några av den forna GREASE-ensemblen i Trädgårdsföreningen för picknick. Det var mysigt att se folk igen (jag kände mig som en mamma som ständigt ojade mig över hur stora alla hade blivit), och spännande att höra vad alla håller på med nu för tiden!

Ha en jä-la bra sommar på dig SÄLL, så blir du glad? Venligst /Greger

Åh, vad glad jag blev när jag hittade det mailet i inkorgen! Käraste lilla Greger…

Nervryck

En nerv under mitt öga rycker. Sjukt irriterande.

Så, nu vet ni det också.

Lilla Stjärna

Igår regnade det, blåste det och var allmänt ruggigt. Men i mitt hjärta lyste solen, kvittrade fåglarna och min inre himmel var blå, för mina fingrar smekte omslaget av John Ajvide Lindqvists nya bok Lilla Stjärna. Jag har visserligen bara avverkat en tredjedel av boken, men är ljuvligt tillfreds över att han återigen har skapat ett mästerverk. En skildring av vad utanförskap och missförstånd, men även slumpens obarmhärtiga roulett, kan leda till.

Herreminskapare, vad jag älskar hans böcker.

Måndagsklubben @ Smedjegatan 11

Igår var det tänkt med lite Måndagsklubb, men pga den massiva uppslutningen till NH, kände vi inte för att stå i kö i två timmar, så jag, Kajsa och Äma drog hem till min lägenhet igen (som jag för övrigt förvandlade från bombnedslag modell större till presentabel på en halvtimma. Jag skojar inte, det var SJUKT stökigt! Skills, mina vänner, skills). Öl, Barbro (forever in my heart) och chips made my night nice! Göttiga brudar, de där.

Ämz ♥ Mezz ♥ Nizz

(och jag bjuder på den där…)

Tidigare äldre inlägg