Hundraåringen som kelv ut genom fönstret och försvann

Igår läste jag ut den boken. Har inte haft någonting annat för mig i veckan. Ensam vecka. Men boken, den rekommenderar jag.

Jag avundas huvudpersonens, Allans, omåttliga och ständiga optimism och förmåga att alltid övertygas om att det som sker, det sker. Det är bara att hänga med och ingen mening med att klaga. Inga materialistiska begär, inte heller några köttsliga, sinnliga, eller begär att förverkliga sig själv. Det enda han begär av livet är att få ta sig en sup då och då. Trots detta uträttar han stordåd, om än vissa mer lyckade än andra.

Om jag ändå kunde få ta del av den livsfilosofin.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: